Är drejning roligare än att handbygga och skulptera med lera?
Drejning känns lite som keramikvärldens sportbil. Det går snabbt, är dramatiskt och kan se superhäftigt ut när flera kilo lera omformas till en trevånings-vas med extra allt. Att skulptera, kavla och tumma lera kräver varken motor eller hastighet och kan snarare liknas vid en skogspromenad än en Ferrari. Men är snabbheten verkligen automatiskt likamed roligare?
När du som nybörjare sätter dig vid en drejskiva första gången har du kanske storslagna förväntningar om hur magiskt det kommer bli. Men plötsligt har du lera upp till armhålorna, träningsvärk i magen och det som skulle bli en pampig salladsskål blev… ett småcharmigt litet flingsaltsfat istället.
Jag älskar verkligen att dreja men oj så frustrerande det var i början. Det tog tid, träning och en hel del lerkaos innan jag kände igen mig i den där känslan som så ofta visas upp på sociala medier: Att det är meditativt och mysigt.
Den känslan kände jag däremot direkt när jag skapade min första ringlade mugg, på min första keramikkurs. Leran och jag kunde lunka på i mitt (oerfarna) tempo men för varje lager ringlad lerkorv kände jag mig lite tryggare i hur jag skulle hantera den. Medan jag hörde min mamma och syster göra ifrån sig olika läten av ömsom förvirring, ömsom centreringslycka vid drejskivorna i andra änden av rummet var jag djupt försjunken i myset av att metodiskt släta ut muggens väggar till perfektion.
Nu, fyra år senare försöker jag regelbundet unna mig handbyggningsprojekt. För det som begränsar en som mest vid drejskivan, oavsett hur duktig man är, är att allt man gör där blir runt! Vid bordet kan du skapa keramik i alla tänkbara former. Fyrkantiga fat, abstrakta skulpturer, blomformade ljuslyktor eller en skalenlig replika av ditt hus.
Med lite tålamod och noggrannhet kan du trots att du är total nybörjare skapa något riktigt fint och pampigt redan första gången och det tycker jag är väldigt magiskt och på många sätt roligare än sportbils-drejande. Med det sagt rekommenderar jag såklart alla att testa båda att dreja och skulptera. Hur katastrof jag än var på att dreja ville jag verkligen bara bli bättre och jag är så glad att jag inte gav upp på lera i allmänhet bara för att det var svårt.
- Marielle